När jag började med min släktforskning visste jag att på min hustrus sida fanns indelta soldater i släkten. Jag visste också var soldattorpet låg. Genom soldatregistret kunde jag få fram inte bara min hustrus farmors far och farfar (Anders och Johannes Lek) utan också vilka övriga soldater som bott och tjänstgjort i torpet. Nyfikenheten gjorde att jag gick vidare för att se om det fanns fler uppgifter om knektarna på torpet. Längre ner på sidan ser du resultatet!

Indelningsverket varade från slutet av 1600-talet till början av 1900-talet. Älvsborgs regementsområde uppdelades i samband med detta i åtta kompaniområden med 150 soldatrotar i varje och med gränser som så mycket som möjligt följde bygdens gamla indelning i härader och socknar. Det indelta regementsområdet omfattade från 1685 de 132 kyrksocknarna i Sjuhäradsbygden jämte Härryda, Partille och Örgryte.

Soldattorpet var indelningsverkets bärande ide: Soldaterna skulle ha var sitt litet boställe att bruka och bebo och därifrån lätt kunna samlas inom socknen, korpralskapet, avdelningen, kompaniet och regementet.

Soldattorp nr 2 i Berghems socken, tillhörande Berghem Olofsgården rote, låg vid Tingslätt och benämns under senare tid för Runsberg. De indelta soldaterna tillhörde livkompaniet vid Älvsborgs Regemente i Borås. 17 soldater finns noterade på torpet från år 1691 fram till år 1921. För vissa av dem kan man få fram lite fler uppgifter än bara namn och tjänstgöringstid.

Rasmus Watterman (1691-1704)
Begärde avsked den 6 september 1704 på bataljonsmötet vid Öresten p.g.a. ålderdom och ett besvärande knä!

Johan Bergström (1704-1710)

Carl Olofsson (1710)

Tore Olin (1712-1713)
Dog i Tönningen, Tyskland, den 11 april 1713. Stenbocks återstående armé på 9 000 man var instängda i Tönningen och fick slut på mat. Många insjuknade och Stenbock blev tvungen att kapitulera den 16 maj 1713.

Bengt Berggren (1714-1715)

Anders Bergfält (född 1683) (1716-1722)

Anders Persson (1722)
Anders Persson rymde från tjänsten och avfördes ur rullan den 10 okt 1722.

Hans Håkansson (1723-1724)

Hans Schauman (född 1690) (1725)

Bengt Ullman (född 1707) (1726-1746)
Dog på soldattorpet.

Lars Kihlström (född 1726) (1747-1785)
Efter lång och trogen tjänst entledigad. Hade bevistat Pommerska kriget och striden i Passewalk 1760. Lars blev den indelte soldaten på soldattorpet 2 som tjänstgjorde under längst tid, 38 år.

Lars Ottergren (född 1765) (1786-1807)
Dödsskjuten vid strider i Stralsund 14 mars 1807.

Lars Pihl (född 1781) (1808)

Lars Berg (född 1787) (1808-1833)
Fick entledigande 15 juni 1833. Var då sjuklig och hade hörfel. Han hade under sin tjänstgöring utmärkt sig i fälttåg 1808, 1813 och 1814. Bodde kvar i Tingslätt (ett granntorp?) och dog 1856 i slaganfall.

Johannes Lek (född 1812) (1834-1867)
Ur General Mönstringen den 22 juni 1867: Avsked för attesterad sjuklighet med anmälan till underhåll; tjänt utmärkt väl som korpral i mer än 12 år.

Anders Lek, son till ovanstående (född 1842) (1867-1894)
Noteringar i soldatakten: Anders Lek genomgick korpralsskolan på Karlsten med examen 1869 och erhöll distinktionstecken i redgarn. Han blev befordrad till vice korpral. Uttagen till skytt och erövrade skyttemärke 1892. Lek erhöll avsked enligt RegO 4/1894.

Anders Lek blev den siste indelte soldaten som bodde på Runsberg. Efter sitt avsked bodde han kvar på torpet som han då arrenderade av John Johansson, Olofsgården. 1909 fick Anders ende son Johannes lagfart på torpet och köpte detsamma. Johannes var bosatt i Amerika och Anders med hustru Kristina bodde kvar på torpet till sin död 1919. Därefter sålde Johannes Runsberg till Johan Adolf Andersson.

Bilden längst upp på sidan visar en av Anders’ döttrars bröllop vid torpet år 1903.

Gustaf Alfred Holmblad (född 1877) (1895-1921)
Noteringar i soldatakten: Vid regementets nya indelning 1894 blev roten överförd till Marks kompani med nytt rotenummer 62. GM 1896-09-04 på Fristad hed: Holmblad godkänns. Genomgick korpralskolan 1898 och fick betyget Med beröm godkänd. Befordrad till vicekorpral i 1:a korpralskapet den 17 dec 1898, entledigad den 15 jan 1903. Skyttemärke 1899. Befordrad till vicekorpral i regementet den 2 sept. 1903, till korpral i regementet den 25 sept. 1909 samt till distinktionskorpral i regementet den 26 maj 1913. I Namnrulla för Älvsborgs regemente 1913 anges Holmblad som korpral i regementet med placering vid 2:a kompaniet. Benådad med svärdsmedalj den 12 mars 1919. Holmblad erhöll avsked den 27 juli 1921, vitsord Utmärkt väl. Bosatt i Långelid, Hajom, senare i Skene. Holmblad erhöll underhåll från den 1 aug 1921 med 36 kr per år enl. underhållsbrev av den 27 sept. 1921, efter uppflyttning 250 kr per år. Underhåll från den 1 okt 1942 med 15 kr per månad enl. pensionsbrev nr 3089 av den 13 juni 1944. Då noterad som furir.